Kreditnytt MAG 0015 - Flipbook - Page 27
”Bedragare har
alltid bråttom...”
Det är precis sådant här vi varnar organisationer om.
Vilka markörer man ska titta på. Jag har, under min
tid på EBM, varit med och tagit fram en checklista i
form av en trafikljusmodell för att leverantörer ska
kunna jobba förebyggande på ett strukturerat och systematiskt sätt, istället för på ad hoc-basis.
Stefan rekommenderar att titta på om det beställande
företaget är ett nystartat bolag. Om de har täta styrelsebyten. Frekventa adressändringar. Har ett företag
dessa tre tillsammans, då finns det goda skäl att göra
en fördjupad manuell kontroll innan man släpper iväg
en leverans.
– Vi kan se att mindre företag ofta inte har system
på plats för att upptäcka bedrägerimarkörer. Kanske
finns inte någon säkerhetsavdelning, ekonomiavdelning eller IT-avdelning. Alla företag, oavsett storlek,
kan och bör bygga upp rutiner i förebyggande syfte.
Det den mindre organisationen förslagsvis kan göra,
är att abonnera på en tjänst som hjälper till att förhindra bedrägerier. Det finns många sådana bra på marknaden som bland annat många kommuner använder.
Det kan vara en generell så kallad fraudtjänst. Det kan
även vara en nischad tjänst som innebär automatiserad kontroll av leverantörsreskontra, från inkommen
leverantörsfaktura till betalning. Med en scanningfunktion, som går igenom bland annat Svensk Handels varningslista innan fakturan skickas iväg.
Stoppar man en enda faktura med hjälp av ett sådant
här verktyg, så är man nog hemma på kostnaden för
tjänsten.
Hur ser det ut med skador på privatpersoner
som utsätts för bedrägerier?
– Det kan vara förödande. Nog för att företag utan
vidare kan gå under till följd av ett bedrägeri, speciellt
mindre företag; ett familjeföretag, ett livsverk som går
under. Men för enskilda individer kan det vara särskilt
långvariga skador, för att till att börja med, så är det
ofta stora belopp det rör sig om och den drabbade får
stå för kostnaden själv.
Själv?
– Ja, tyvärr ser det ut så. Banker och försäkringsbolag ser det som “eget vållande” och ersätter oftast inte
de pengarna. Det kom en dom från Högsta domstolen förra året som fastställde detta: Har en person lämnat ut sina uppgifter, sin bankdosa eller BankID - har
den brutit mot sitt standardavtal med banken. Det får
man inte göra.
Det här kan ju leda till personliga tragedier. Ofta känner brottsoffret skuld och skam av att ha blivit lurade
på sina besparingar. Det som skulle gått till arv eller
ens egna begravning. Äldre människor är ofta måltavlor. Det är många som inte ens berättar för sina närstående att de har råkat ut för bedrägeri.
Sedan finns det så kallade romansbedrägerier eller
catfishing, där offren ibland till och med övertalas att
ta banklån för att bedragaren sitter i någon slags knipa
och behöver pengar snabbt. Igen, bedragare har alltid
bråttom. Där kan skammen och skuldkänslorna vara
ännu värre; hela vägen till självmordstankar.
Därav ett stort mörkertal på bedrägerier.
Hur ser framtiden ut för
brottsbekämpningen?
– Bedragare är extremt skickliga omvärldsbevakare. Om en ny lagändring ska träda i kraft, tittar
de direkt på hur man kan hämta pengar olagligt. Jag
tänker direkt på till exempel Tillväxtverkets stöd,
permitteringsstöd eller när ROT-avdraget kom. Alla
möjliga sorters bidrag är till gagn för exempelvis olika
hittepå-föreningar utan verksamhet vars enda syfte är
att få bidragspengar. Sådana öppningar kommer hela
tiden, och de ser bedragare snabbt.
De är därtill snabba på att ta till sig ny teknik. AI ser
vi till exempel användas mer och mer i Sverige. Bland
annat i telefonbedrägerier, där det blir mer och mer
sofistikerat.
Min bedömning om AI är att det kommer ställa nya
omfattande krav på säkerhetsrutiner. Det kommer
behöva finnas effektiva kontrollmöjligheter för ekonomiavdelningar, såsom särskilda attestrutiner vid
vissa beloppsgränser, eller att det är två som måste
attestera över ett visst belopp. Dessa nya digitala identiteter, som är manipulerade med både röst och bild,
kan komma kräva desto mer analoga förebyggande
säkerhetsrutiner.
Hur möter rättsväsendet den här
utvecklingen?
– Rättsväsendet är, till sin natur, trögfotat. Det är
byråkratiskt. Saker tar oundvikligen tid. Det tar tid att
kompetensutveckla personal som till exempel IT-forensiker och specialister inom ekonomi. Det finns såklart begränsade skattepengar att lägga på detta. Dessutom är det svårt att rekrytera spetskompetens när
man konkurrerar med näringslivet som kan erbjuda
högre löner. Samt att rättsvårdande myndigheter som
redan har duktiga specialister kan mista dessa till näringslivet. Det här är en stor utmaning.
Det låter dock som att de flesta bedrägerierna
faktiskt går att undvika om man är förberedd
och på sin vakt?
– Exakt! Det är därför det är så viktigt att fokus
läggs på det brottsförebyggande området med preventiva åtgärder - och inte bara repressiva åtgärder.
Vi har stor förståelse för besvikelsen och uppgivenheten man som enskilt brottsoffer kan ha. Brottsanmälningar som avskrivs snabbt utan utredning och
lagföring. Det är dock ändå fortsatt viktigt att göra
anmälningar, för det ger en bild av hur brottsligheten
ser ut. Det är jätteviktigt att kunna visa för statsmakten
själva omfattningen av bedrägerier. Vi tar all den datan, klustrar ihop den, och får en bild av brottsligheten
som kan paketeras till olika polisregioner som utreder
och lagför brotten. En enskild anmälan kan därför
vara en liten men mycket intressant och viktig del i ett
pussel som behövs för att utreda en större härva - och
lagföra gärningsmännen.
Text; Adam Arnström
27 KREDITNYTT