Kreditnytt MAG 0015 - Flipbook - Page 30
De hetaste frågorna för
kreditchefer och CFOer just nu
Det händer mycket i omvärlden nu och läget är mer instabilt än på länge. Kreditmarknaden påverkas parallellt av många faktorer och är ovanligt svårbedömd, samtidigt
som de senaste årens regelverksförändringar ställer hårdare och nya krav. Henrik
Nilsson, chef för Financial Services och Patrik Scheele, chef för Risk & Finance i Sverige på FCG delar med sig av sin dialog med kreditchefer och CFOer runt om i Sveriges
näringsliv.
En central fråga för kreditchefer just nu är att se
över kvaliteten på tillgångarna, speciellt inom
fastighetssektorn. Det är svårt att argumentera för
att vi befinner oss i en fastighets- eller bostadsmarknadskris, men läget är ansträngt och det
gör detta till ett fokusområde just nu. Om läget
blir allvarligare och vi börjar se företags- och
privatkunder hamna i obestånd ställs kredit och
kreditriskavdelningarna inför en utmaning. För
att inte behöva realisera för stora förluster på sina
säkerheter i en nedåtgående marknad kan det vara
fördelaktigt att vänta ut marknaden något. Men
givet inflations- och ränteläget minskar det ekonomiska värdet av framtida kassaflöden från dessa
säkerheter. Därför är detta en analys som behöver
genomföras noggrant så att återvinningsstrategin
är tydlig, förankrad och beslutad, säger Henrik.
KREDITNYTT
30
Kostnaden för att inneha sämre krediter har dessutom ökat på grund av de nya kapitaltäckningsreglerna, berättar Patrik. Det gör att flera banker
ser över möjligheterna att sälja av dåliga krediter,
men eftersom utbudet därmed ökar så sjunker
priset inkassobolagen är villiga att betala för dem.
De nya regelverken kräver också att bolagen har
en plan för hur de ska hantera, följa upp, och på
sikt minska antalet, dåliga krediter. Både FI och
internrevisorer kommer att följa upp detta och det
administrativa arbetet med denna typ av krediter
har därmed ökat.
Parallellt med detta är flertalet banker mitt inne i
en period där man ser över eller byter ut sina kreditriskmodeller, och där även detta tar stora resurser
i anspråk. De nya regelverken ställer högre krav på
kreditriskmodeller och KALP, dvs analyser av vad