blädderBok Originalet PDF variant 4.8.22 - Bok - Sida 63
tur. Att vinna på lotteri kräver ingen skicklighet värd att uppmärksammas. Bland amatörerna i
Sverige görs det årligen cirka 3 tusen HIO; färre Eagle, och ännu färre Albatross.
Den 19 juni 1988 slutade mitt hjärta att slå 14 gånger under 8 timmar
Jag började spela golf på allvar efter att jag drabbades av en hjärtinfarkt söndagen den 19 juni
1988, 47 år gammal. En ”ny födelsedag” som jag aldrig glömmer. Ett klappande hjärta är
förutsättningen för livet, så när mitt hjärta den söndagen slutade att slå 14 gånger (!) då dog
jag bokstavligen lika många gånger. Jag räddades till livet tack vare en fantastisk insats av
min kära Birna, ambulanspersonalen, akutbilens personal och läkarteamet på Ystads lasarett
som arbetade med mig under åtta timmar. Varefter jag sedan blev liggande kvar på lasarettet, i
dödens väntrum, i sju dagar innan jag fick komma hem. Dagar då chansen till överlevnad
bokstavligen hängde på en tunn tråd.
Att jag då överlevde kanske också berodde på min respekt för allt levande på jorden. Jag
dödar aldrig medvetet något annat levande väsen. Inte myggen som ibland plågar mig, och
inte mössen som flyttar in i mitt garage. De skrämmer jag bort med ultraljud ... tror jag?
Spindlar och småkryp som stör mig lyfter jag försiktigt ut till för dem närmast säkra plats. Jag
fiskar inte, jagar inte och jag mår dåligt när jag ser människor och djur som lider och plågas.
Det är inte min uppgift i livet att råda över andras liv och leverne. När Birna upptäcker
svartmyror i trädgården som hon vill ha bort: För att de inte ska flytta in i huset, som hon
befarar, då lägger jag, av humanitära skäl, en sträng med myrgiftet runt boet med en
nödutgång ut mot tomtgränsen. Det fungerar varje gång. Myrorna och jag förstår varandra, de
använder nödutgången och flyttar sitt bo ut ur Birnas revir.
Eller så berodde överlevnaden på att jag då var i borgen för banklån till det företag som vi
båda drev vid den tiden. Det var kanske meningen att jag inte så lättvindigt skulle komma
undan det åtagandet. Men, egentligen berodde utgången på tillfälligheter, och på uthållig
personal på IVA på Ystad Lasarett som orkade kämpa med mig i åtta timmar. Och att Birna
under dessa timmar aldrig lämnade rummet där jag låg.
I himlen är det ärren som räknas … inte medaljerna
Jag räddades till livet med elstötar (defibrillering) direkt i ambulansen, och på IVA. Plus att
läkaren senare under dagen, som en sista utväg, och efter ett svårt och mycket riskfyllt beslut
av Birna, fick injicera det då icke slutprovade propplösande medlet Streptochinas direkt in i
blodet. Ett mirakelmedel som löste blodproppen, och som sedan dess har räddat livet på
miljoner människor med hjärt- och hjärninfarkter i världen. Så tack gode Gud för Birnas
mycket vågade beslut i det kritiska ögonblicket, och för den medicinska upptäckten! Utan den
hade världen då gått miste om en inbillad golftalang.
Av defibrilleringen fick jag brännsår - och ärr av dessa. Men vad då (!) bättre några ärr
på kroppen och kvar i denna världen, än helskinnad och 50 år för tidigt i nästa värld.
I himlen är det ju ändå ärren som räknas ... inte medaljerna.
Det tog mig sedan 18 månader att komma på fötterna igen
Under den långa sjukskrivningsperiod som sedan följde tog golfen, och långa promenader,
mig tillbaka till livet igen på ett förbluffande sätt. Så golfen har verkligen betytt mycket för
mig. För att återfå krafterna försökte jag då spela 36 golfhål om dagen, alternativt att jag gick
upp till 2 mil om dagen ute i skog och mark. Och det gick vägen för mig på ett osannolikt bra
sätt. Efter denna period återgick jag till arbetet igen med stor livslust och med bättre kondition
är någonsin, 15 kilo lättare och med hcp 11 i bagaget.
63
