blädderBok Originalet PDF variant 4.8.22 - Bok - Sida 84
Av 25 testade driver kom ingen sämre än 3:a, alla kom på ”pallen”
Det måste vara ett rekord i sig och kvalificerat för Guinness Rekordbok. Man kunde väl ha
nöjt sig med att äta tallriken ren ... utan att man dessutom behövde slicka den! Tidningen var
så kommersialiserad att jag fick utslag på kroppen. Av de få sidor som ägnades åt annat än
annonser och textreklam fanns det inte ett enda kritiskt ord till försvar för mig som stod där
med ett år gamla klubbor som jag trivdes utmärkt med, och som sas vara bäst den gången det
begav sig. Hela tidningen var ett frontalangrepp, en förödande bredsida och en våldtäkt på
mig oskyddade människa och golfare, allt med avsikt att jag skulle konsumera mera. Vilket
förtroende väntade sig Svensk Golf att jag skulle ha för tidningen när de i den så helhjärtat
och okritiskt var med i dansen kring guldkalven. Inte ens tidningar som är uttalat
kommersiella har mer än 90 procent reklam och propaganda, men det hade de i Svensk Golf
nr 5/2007. Men det var inte bara jag som reagerade på det grova överfallet den gången.
Den som är satt i skuld är icke fri, sa statsminister Göran Persson
När jag betänker vilket engagemang SGF hade i sin egen affärsverksamhet, och vilka risker
de var beredda att ta, då inser jag att de till varje pris måste hjälpa till med att hålla grytan
kokande, och att hålla golfarnas illusioner vid liv. De hade då allt intresse av att hetsa oss
medlemmar till att rusa till närmaste golfshop för att köpa det senaste nya. På så sätt kunde
tidningen få ännu flera annonser nästa gång, och ännu flera spektakel kunde genomföras i
riket. Det var en märklig blandning av idealitet och affärer, där SGF i första hand agerade för
sina egna intressen och i andra hand för oss medlemmars intressen. Deras affärsengagemang
gjorde dem beroende av de kommersiella intressena, med de konsekvenser det fick för deras
handlingsfrihet. De hade fingrarna djupt nere i syltburken så det var lätt att inse på vilken sida
SGF skulle ställa sig i avgörande ögonblick. Jag kan inte tro att de då ställde sig på
medlemmarnas sida. Att sitta på två stolar samtidigt är ett konststycke som inte ens magikern
Joe Labero klarar, så jag tror inte heller att de skulle ha lyckats med det. Men de har nyktrat
till och insett dilemmat, ty ändring har vidtagits när denna version av boken skrevs 2011.
Tidningen Svensk Golf ingår nu 2022 inte längre i SGF.
Nej, nu är det bäst jag skärper mig,
annars får jag ta i med hårdhandskarna med mig, sa Pippi Långstrump
Nu ska jag vara positiv och tala om roligare saker när det gäller golfen. Nu ska jag sluta gnälla
på märkesinnehavarna och på industrin, på alla dem som gärna vill frälsa mig med sina prylar.
Att hoppa på ikonerna på detta sätt är att: Gå balansgång på slakt kafferep, som Pippi sa i ett
annat sammanhang. De som tillverkar och säljer gör väl bara vad de tror sig vara till för att
göra. De gör så gott de kan för att tillgodose de behov som de själva har skapat hos mig och
andra. Så nog om detta så här långt. Tillbaka till golfbanan - och åter till segertalen.
Giriga människor saknar både det de har och det de inte har. Small money,
small speech, thank you, är ett av få segertal som bevarats till eftervärlden
Det hölls av australiensaren Mike Harwood, när han vann Naturgas Open i Lund 1986. Talet
var inte fyndigt, men det var föredömligt kort. Det var hans sätt att oblygt säga att han tyckte
att segerpremien i tävlingen var för låg. Girigheten i golfen är ständigt närvarande, och den
förnekar sig aldrig. Eller så var det detta med hjärnan, som John Daly sa.
Jag vill tacka mina föräldrar för denna framgång, och i synnerhet min pappa och min
mamma, lär Greg Norman ha sagt i ett segertal. Men det är nog en skröna, ty så inkrökt och
urbota dum är han väl ändå inte. Han försökte nog bara vara rolig i en trist omgivning.
84
